Konferensen av Mats Strandberg

 

En skräckis. Eller - det var vad vi trodde att vi valde. Men der visade sig snarare vara en thriller med splatter-inslag. En välbyggd historia med coolt bygge av letrådar. Bra karaktärer - han gillar verkligen sina personer - och även om de är lite av stereotyper så vet man inte alls hur det ska gå och vilka som ska klara sig. Eller vet vi det egentligen innerst inne ändå kanske? 

Boken kan beskrivas som en motsvarighet till filmen From Dusk to Dawn av Quentin Tarantino - först verkar allt vanligt - kommunanställda som ska åka på konferens. Men sedan vänder det och dödandet börjar, och då börjar det rejält. Vi får se hur männsikor beter sig under press - olika flyktbeteenden och deras rätta jag visas. Det är fördelen med att det är en bok - vi får höra hur de tänker. Svårt att överföra till film. (Bokan har filmatiseras och kommer som film på Netflix under 2023.)

Det är så klart en läskig bok som man läser snabbt och med hög puls. Vi associerar både till Utöja och morden på Latinskolan i Malmö - det finns otäcka kopplingar till båda händelserna. Boken är skriven som en skräckfilm - mördaren dyker upp, försvinner, dyker upp försvinner om igen. Och så vidare. Annars är det som skiljer boken från en vanlig spännande thriller beskrivningarna av skadorna i detalj. Väldigt sceniskt. (Sade vi att den kommer som film?)

Nja - inget för oss kanske. Men hög puls fick vi i alla fall. 

Betyg: 2 av 5

Nästa bok...

...blir Haven som skiljer oss åt av Gill Thompson. 

Köpenhamnstrilogin (Barn, Ungdom, Gift) av Tove Ditlevsen

Vi läste alla tre böckerna i Köpenhamnstrilogin eftersom de nyligen getts ut som två böcker. Det är inte nya böcker - de utgavs första gången på sextiotalet men har kommit i nyöversättning under 2022. 

Vi undrar varför kvinnors bedrifter, till exempel författarskap, verkar upptäckas så sent? Eller är det en renässans just nu av kvinnliga kostnärinnor, författarinnor, forskare, vetenskapskvinnor, drottningar till exempel som förtjänar lite mer uppmärksamhet? Vi förstår att Tove Ditlevsen antagligen fick mycket uppmärksamhet i Danmark när hon var verksam - men varför blir hennes ursprungsböcker plötsligt aktuella nu? Läser vi dem med nya ögon kanske? Knausgård skriver ju på samma sätt idag och får enorm genomslagskraft, även utanför sitt hemland. 

Böckerna är självbiografiska och hon framstår som en ganska osympatisk men smart person. Hon har ett enormt driv, hon bestämmer själv i en tid när kvinnor blev bestämda över. Det är väldigt öppet och sakligt och hon delar med sig av tankar och reaktioner som inte är så sympatiska och som man verkligen inte delade med vem som helst på den tiden. Hon är filterlös. 

Det är lättläst och rappt. Hon beskriver beroende och missbruk på ett oerhört realistiskt och hemst sätt. Vi diskuterar hur manipulativ hon var och om det är ovanligt för kvinnor? Eller att kvinnor erkänner öppet att de manipulerar. Det känns som ett manligt drag - som om hon vore en man. En man som vet vad han vill och inte stoppar för något - och trampar ner andra i sin väg. Helt egoistiskt och utan hänsyn till andra. Det är en sorts feminism antar vi. Hon är rakt på sak och hon skriver direkt och tydligt. Det är liksom självklart för henne. Hon tvivlade nog aldrig. 

En förebild för många kvinnor. Det var Köpenhamns Vesterbrokvinnor som slöt upp och följde henne till begravningen, hon skulle inte vara ensam. 

Ett fascinerande livsöde - nyttigt att läsa om även idag.

Betyg: 4,1 av 5

Nästa bok...

...blir Konferensen av Mats Strandberg

Eufori av Elin Cullhed

En fantasi om Sylvia Plaths sista år i livet. En tolkning utifrån egna erfarenheter. Med moderna ögon sett. Väldigt fascinerande och oerhört tragisk berättelse. Hur hade hon blivit bemött idag? Med de behandlingar och psykiatriska diagnoser som finns tillgängliga - utmattningssyndrom, manodepressivitet, depressioner, adhd, etc? Med dagens syn på jämlikhet och könsroller? Med dagens syn på föräldraskap och yrkeskarriär? Det får vi aldrig veta. För Sylvia Plath slutade det på det mest oerhört tragiska sätt man kan föreställa sig. Kan vi omtolka hennes öde med våra ögon? 

Det är inte lätt att balansera barn, hem och jobb. Och partner. Inte idag och inte då. Om man dessutom har en brinnande längtan efter att få uttrycka sig kreativt - och hamnar under stress som känns övermäktig - hur reagerar man? Kan vi känna igen oss? Ja - det kan vi. Och genom Elin Cullheds berättelse tror vi, och hoppas, att utgången blivit en annan om Sylvia levt idag. Vi lider med henne, vi känner hennes desperation, hennes förnekelse och hennes förtvivlade försök att hålla ihop familjen. Samtidigt som. 

Ett tips är att läsa Sylvia Plaths Glaskupan (The bell jar) i direkt anslutning till boken om ni inte redan har läst den. Då märker man hur Elin har använt samma person och samma grepp för att skriva den här boken. Hon har använt Sylvia Plaths berättargrepp för att tolka hennes egen historia. Det är väldigt effektivt och fascinerande. 

En annorlunda, gripande bok som gav oss mycket att prata om. 

Betyg: 4 av 5

Nästan bok...

...blir Clownen Shalimar av Salman Rushdie. 

Var rädda om er!

Höllvikenfruarna

Clownen Shalimar av Salman Rushdie

Vi kan lika gärna säga det direkt. Det var inte alla av oss som orkade lys sna/läsa ut den här boken. Salman Rushdie har ett ordflöde som är enormt. Det är hög intellektuell nivå och ett vindlande, på många sätt vackert, språk. Men väldigt många ord. Lite som Ranelid - fast bättre. Kapitlen går in i varandra och det är svårt att hitta naturliga pauser i läsandet. 

Det finns en röd tråd genom boken, men den är väl kamoflerad och vi orkar inte riktigt hålla ut för att fångas av den. Det är inte förrän i slutet som allt får sin förklaring och sagan blandas med verkligheten på ett komplicerat sätt. Vi tror att boken kanske upplevs som mer briljant om man kan mer om Kashmirs bakgrundshistoria. Vilken dramatisk historia och vilken bitterhet det finns mot ett plundrat land, och hur detta kan prägla generationer. 

Det är en komplicerad bok, full av religionsifrågasättande. Intressant och vacker men ack för svår och för många ord för oss. 

Betyg: 2,5 av 5

Nästa bok...

...blir Köpenhamnstrilogin av Tove Ditlevsen.

Höllvikenfruarna