måndag 21 oktober 2019

Syskonen av Tessa Hadley

Detta är en engelsk bok vars originaltitel The Past faktiskt ger boken en dimension till. Den handlar om en grupp syskon som träffas under några sommarveckor i huset på landsbygden som de vuxit upp i. De ska bestämma om de ska sälja eller behålla, och väl på plats med barn, styvbarn, respektive och icke-existeande respektive så bubblar barndomens minnen upp. Samtidigt som de nya barnen upplever huset och omgivningarna på egen hand.

Vi var lite oense om den här boken. Vi diskuterade hur viktigt själva läsupplevelsen är för oss. Och den är väldigt viktig för flera av oss, vilket i realiteten innebär att en bok kan vara välskriven, intelligent och av hög kvalitet - men om läsupplevelsen uteblir så blir betyget lägre. Och här hade vi den situationen.

Boken handlar om syskonrelationer, föräldrarelationer samt hur man uppfattar omvärlden som barn. Och det sista får man som läsare både genom minnen från de vuxna syskonen, och i nutid genom syskonens nuvarande barn. Syskonrelationerna beskrivs väldigt fint - hur man kan svänga mellan att vara jättetighta när man utsätts för yttre påfrestningar, och samtidigt otroligt olika som individer och liksom fast i sina syskonroller. Och barnens upplevelser beskrivs fantastiskt bra, hur de inte förstår allt de ser, men ändå gör medvetna val om att inte berätta eller att ljuga om saker. Och det får förstås konsekvenser i slutändan.

Det är väldigt engelskt och finmejslade porträtt, fina beskrivningar av natur och miljö. Men ändå lite mellanmjölk. Inte riktigt engagerande. Eller har vi i bokklubben blivit ovana vid normaliteten? Jagar vi läskickar och extrema upplevelser så att vi missar de mer subtila bidragen? Något att tänka på när och hur man läser en bok framöver kanske?

Vi inför nu ett nytt betygssystem med ett medeltal av vårt sammanlagda betyg. Den här gången blev det:

Betyg: 3,6 av 5 möjliga

Nästa bok...
...blir klassikern Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn.

Vi ses i november!
Härliga hösthälsningar
Höllvikenfruarna

De polyglotta älskarna av Lina Wolff

Först en ursäkt för det långa uppehållet. Det gottgör vi genom att komma med TVÅ recensioner på kort tid istället!

Men vi börjar med De polyglotta älskarna.  Mycket intressant upplägg med tre karaktärer som hänger ihop, men det tar ett tag innan man förstår hur. Vi som lyssnade på ljudboken gillade att det var tre olika skådespelare som läste de olika delarna av boken.

Tre udda karaktärer, lite trasiga. Annorlunda. Långt i från perfekta. Men vi gillade de djupa beskrivningarna av dem, berättartekniken var behaglig och tilltalande. Inte känslomässigt engagerande, man identifierar sig inte med personerna. De är lite läskiga och annorlunda. Och den manliga huvudrollen - som håller ihop de tre historierna - vem ska han vara?

Så vad vill författaren egentligen? Kanske skriva ner och förlöjliga den manliga delen av författarkåren?  Visa hur han kan bli förnedrad, precis som han förnedrar kvinnor. Det blir många absurda scener och referenser för litteraturkunniga som nog går oss lite förbi.

Vi imponeras dock av det tekniska hantverket i boken. Vilka detaljer delar man tidigt för att ana ett sammanhang och hur väver man ihop slutet. Eller? Vi var inte riktigt överens om hur den slutade. Åkte hon ner till Italien?..

Väldigt snyggt omslag! Men konstig baksidetext som inte riktigt stämmer med innehållet.

Betyg: 4 Tekniskt sett en fyra, men splittrade åsikter

Nästa bok...
...blir Syskonen av Tessa Hadley.

Hälsningar
Höllvikenfruarna

Sommarboken av Tove Jansson

  Det här är en bok att läsa om, och läsa om, flera gånger. Kanske varje sommar rentutav. En oerhört vacker och stillsam berättelse. Skriven...