Mödrarnas söndag av Graham Swift

Ta en vacker vårdag på ett vackert gods i 1920-talets England. Ett möte och händelser som formar ett helt liv. Och som en 100-årig kvinna återberättar. 80 år har hon levt utifrån händelserna denna dag. Hon har skrivit sin egen historia. Samtidigt blir den ett exempel på hur samhället förändras under 1900-talet och frigörelsen av kvinnor och arbetarklass och förhållandet till den besuttna överklassen.

Några av oss läste den här boken på svenska, några på engelska (Mothering Sunday). Oavsett vilket språk är vi överens om att det är en liten pralin med fantastiskt böljande och flytande språk. Att växla mellan dåtid (1920-talet) och nutid ger dynamik och driver nyfikenhet.

Vi diskuterade denna bok ingående. Så mycket läsaren lämnas att tolka själv. Eller? Vi hade alla läst den lite olika. Vad är det huvudpersonen berättar egentligen? Hon är en o-nostalgisk observatör den där dagen - som ser vad alla gör. Som rör sig fritt mellan klasser och seder. Hon har inget arv, hon är föräldralös - hon ska inte besöka någon mor. Och just därför kan hon befinna sig i ett mellanrum. Hon styr själv. Hon har friheten att besöka vem hon vill. Fastän hon är tjänsteflicka. Hon är en smart flicka och hon har inget att förlora. Sättet hon beskrivs på - hur frimodigt hon ligger utsträckt naken där i sängen och bara betraktar mannen som går runt. Låter honom prata på. Hur hon oförskräckt går naken genom ett helt öde hus. Det är märkligt och speciellt. Lite för märkligt och inte trovärdigt resonerar några av oss. Skulle en kvinnlig författare skriva en sådan här historia?

Att så mycket kan rymmas i en så pass kort bok. Den är nästan skriven som en novell - alla detaljer och tankar kring en enda dag. Och vilka konsekvenser detta kan få för en enskild människa. Vi som ger lägre betyg är skeptiska. Vi som ger högt betyg vill läsa mer av Swift.

Betyg: från 3 till 4+

Nästa bok...
...blir 1793 av Niklas Natt och Dag.

Höllvikenfruarna

Harry Quebert som TV-serie!

Ett litet tips. Boken Sanningen om fallet Harry Quebert har blivit en TV-serie i tio avsnitt och finns på C More, se den! The truth about the Harry Quebert affair.

"Amerikansk dramathrillerserie om den berömde författaren Harry Quebert (Patrick Dempsey) som blir misstänkt för mord när en ung kvinna, försvunnen sedan 33 år tillbaka, hittas begravd i hans trädgård. Misstankarna mot författaren växer när delar av hans gamla manus hittas bland likresterna. "The truth about the Harry Quebert affair" baseras på Joël Dickers bästsäljande bok med samma namn."

Eller läs boken - den är ännu bättre. :) En liten recension hittar du här.

Enjoy!
Höllvikenfruarna

Den svavelgula himlen av Kjell Westö

En bok av en finlandssvensk författare som få av oss läst tidigare. Spännande. En av oss har läst flera av hans böcker och säger att det finns en tråd emellan dem och att ju fler man läser desto bättre blir de.

Det är lite spridda åsikter kring boken. Vackert och flytande språk är vi överens om. Och vackra miljöskildringar. Bara att komma på ett begrepp som "svavelgul himmel" - färgen på himlen precis innan det blir mörkt på sommaren - är imponerande och känns fräscht. Vackra beskrivningar utan att för den delen överdriva eller romantisera för mycket. Det känns verkligen som om man varit på besök i Helsingfors och i skärgården utanför.

Själva berättelsen och huvudpersonen har vi en lite splittrad bild kring. Vad är det han vill ha sagt egentligen? Vad går boken ut på? Finns det någon sensmoral? Vi har ju läst några böcker nu där huvudpersonen är någon som hänger på, som anpassar sig, som cirklar runt andra mer dynamiska personer. Man kan nästan säga att detta är en manlig, nordisk variant på Elena Ferrantes Neapelserie. En huvudperson som inte kan släppa den fascinerande vännen/väninnan och som utan den personen inte hade kunnat förverkliga sig själv och göra sig en akademisk karriär som författare. Eller..?

Någon av oss drar även parallellen till generationsromaner som Jack av Ulf Lundell. Det manliga sökandet efter ett varför och ett ursprung till hur man har formats som vuxen person och en slags sentimentalitet och romantisk bild av barndomen och sina första förälskelser. Kanske.

Det är en ärlig och självrannsakande bild av en man och hans relationer med sina barndomsvänner parallellt med beskrivningen av fascinationen av en uppsatt familj och hur även denna drabbas av samma händelser i livet som vem som helst. Huvudpersonen blir en distanserad åskådare på samma gång som han blir en del av de här personernas liv. Men han kretsar runt dem och kommer tillbaka gång på gång - han fäster aldrig. Han gifter sig aldrig, han får inga barn - men han kommer tillbaka till de två kvinnorna gång på gång. Lika så med sina manliga vänner. Han är skuggan. Och han inser det och försöker förstå vad det är som har format honom.

En vackert berättade berättelse om ett liv - vilket liv som helst faktiskt. När man ser tillbaka på det, varför blev det som det blev? Om man hade vetat det man vet nu för tjugo år sedan - hade det ändrat något? Boken väcker tankar helt klart. Men lite för lågmäld för någras smak.

Betyg: 3

Nästa bok blir...
...Mödrarnas söndag av Graham Swift. I slutet av januari recenserar vi den.

God fortsättning!
Höllvikenfruarna