Våra bästa böcker. Ever.

Här är ett specialinlägg eftersom vi inte hann få tag i nästa bok och läsa den innan sommaren. Mer info om det nedan.

Vi träffades istället för att berätta för varandra vilka som är våra bästa böcker någonsin, antingen som vi njöt av att läsa, som har format oss, eller som på något sätt är representativt för vår respektive litteratursmak. Här kommer det:

Carina
Hotel Pastis av Peter Mayle - en feelgood roman som utspelar sig i Provence.

Nevenka
Utvandrarsviten av Vilhelm Moberg, Contact av Carl Sagan, Shantaram av Gregory David Roberts och En sorts kärlek av Ray Kluun.

Eva Sara
Pride & Prejudice av Jane Austen, Den hemliga historien av Donna Tartt,  Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien och Timmarna av Michael Cunningham.

Karin
Jag heter inte Miriam av Maj Gull Axelsson, Rövarbruden av Margaret Atwood och allt av Joyce Carol Oats.

Jessica
På Chesil beach av Ian McEwan, Skynda att älska av Alex Schulman och Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson.

Nästa bok...
...blir en specialare. En ny bok som precis kommit ut, skriven av en kollega till en av oss, som kommer och gör författarbesök. :) "Dimensioner" - första boken i Nova-trilogin av Sofie Berthet.

Vi ses efter sommaren!
Höllvikenfruar

Boktjuven av Markus Zusak

Detta är en väldigt fin bok, för att citera en av oss. Den handlar om den lilla människan i de stora sammanhangen. Den är skriven så att man orkar, även om det är jobbigt. Författaren lyckas skapa en skildring av den mänskliga sidan av en katastrofal situation - i det här fallet Tyskland under andra världskriget. Som en enskild idivid hade man säkert inte en chans i Nazityskland. Alla styrdes av detta, alla omfattades och det är så ofattbart.

Och med tanke på detta är det så smart att göra Döden till berättaren. Han står utanför och betraktar och kan inte heller förstå. Det är även så boken slutar - Döden säger:

"I’m haunted by humans." "Jag är besatt av människor."

Det är också fascinerande att reflektera över Ordets makt i dessa dagar. Vi diskuterade Liesel – Hitler – Trump. Liesel tar tillbaka orden som missbrukas av Hitler. Hon använder dem (orden) för att för att lugna sina grannar under bombanfallen och beskriva sin egen historia.

Romanen känns tidlös. Den känns även som en (bra) ungdomsroman med lite av ett sagospråk. Man bara flyter med. Det är lite Peter Pan-klassiker-skimmer över det hela. I efterordet berättar Markus Zusak att berättelsen kommer ur de historier hans farföräldrar berättade om sin tid i Tyskland under kriget. De måste ha varit fantastiska berättare. Och det är kanske därför som han själv valt den fantastiska (i dubbel bemärkelse) berättaren Döden. Vi kan också känna igen referenser till Flyga drake av Khaled Hosseini. Ett barnsligt äventyr finns kvar men som försvinner.


Rekommenderas.
Betyg: 5
Nästa bok...
...blir ett urval av våra bästa böcker någonsin. :)

Höllvikenfruarna