Stål av Silvia Avallone

Ett annat Italien än vad man kanske lite naivt och romantiskt trott. Men självklart pågår livet i Italienska småstäder och samhällen precis som till exempel Degerfors i Sverige eller Sheffield i England. Och utmaningarna med tonåringars uppväxt och introduktion till vuxenlivet är antagligen liknande oavsett i världen du befinner dig.

I Silvia Avallones bok är det stålverket och männen som styr samhället och kulturen där tonårsflickorna möter vuxenlivet. Pulsen i staden styrs av stålet och smältugnen - männen har ingen chans - de får jobba på verket. Kvinnorna har två val - att stanna och bli mammor eller slampor -  eller att lämna orten för att vidareutbilda sig eller hitta jobb någon annanstans.

De unga tjejernas liv fascinerar, boken känns mycket som filmen Fucking Åmål - samma upproriskhet och vi-två-tillsammans-in-i-döden-vänskap mellan de två huvudkaraktärerna. Småtjejerna som driver med det kvinnliga och sexualiteten för att de är oerfarna och oskuldsfulla. Som frestar och lockar med sina krumsprång i vågorna med pytte-bikinis medan de äldre tjejerna föraktar dem och killarna flockas som hyenor kring ett nytt byte. Och så återupprepas det med nya heta småtjejer nästa säsong. Och nästa. Ungefär som när man gick på högstadiet och det alltid var några tjejer som blommade ut där i åttan, nian och som sedan fick se sig utbytta av yngre förmågor när de inte var spännande längre. Våndan av att peaka för tidigt i livet - vad har man kvar då om man stannar?

Vi är grymt imponerade av författaren som så fantastiskt kan krypa in under skinnet på karaktärerna. Man riktigt känner att man är en del av deras tankar. Att kunna gå in så totalt i ett ögonblick mellan tretton och fjorton år och tolka det åt läsaren. Vi fick samma känsla av att krypa in under skinnet i Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson. Som läsare reflekterar man hela tiden: "Nämen kan det vara så här, VAR det så här eller har det blivit så här?"

Vi har en teori om att en av tjejerna i periferin - Lisa - är författarinnan själv. Genom att ha varit iaktagaren har hon kunnat vara nära men ändå undgå det brutala uppvaknandet när man inser att man helt plötsligt inte är barn längre. Och då vara en av de som lämnar samhället och går vidare i livet.

Boken känns också väldigt aktuell med den amerikanska valrörelsen precis avslutad. Hur tänker "den vanlige mannen"? Hur är det när allt känns hopplöst och med de utmaningar som möter arbetarklassen idag med en omställning mot ett IT-samhälle?

En bladvändare - spännande, smart, tankeväckande, sorglig men ändå hoppfull. Kanske lite som livet i allmänhet? :)

Betyg: 5 (Vi var inte helt eniga, någon satte 4+)

Nästa bok...
...blir Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross.

Vi ses i början av 2017!
Höllvikenfruarna

Kallocain av Karin Boye

De flesta av oss visste inte ens att Karin Boye skrivit romaner, allra minst en dystopisk sådan. Boken ger en iskall bild av hur Världsstaten fostrar sina medborgare att lydigt följa ett större mål, hur kollektivet tillsammans har ett mål för de många. Och vad händer när vemsomhelst kan bli anklagad för att utgöra ett hot mot Världsstaten och om någon uppfunnit ett serum som gör att dina innersta tankar inte är hemliga längre?

Det är ett ämne som nog var väldigt tydligt för tiden när den skrevs 1940, omvärlden just då, med världskrig, nazismen och kommunismens framväxt, har genomsyrat flera stora verk från tiden. Och kanske är det så att det är signifikant för en dystopi i sig, att den speglar tidsandan? Och att det är därför vi ser böcker av typen "Hungerspelen" idag, med temat vad som händer när alla kan bli kändis och hur genomgripande massmedia och idoldyrkan kan vara. Man kan säga att dystopier säger mer om den tid när den skrivits än om framtiden.

En intressant detalj med ordet "dystopi" är att det även kan vara en medicinsk term för när organen i kroppen är felplacerade. Är även detta något som drivit Karin Boye att skriva just en dystopisk roman? I förordet till en av upplagor vi läste, står det att hon var djupt tagen efter ett studiebesök i Sovjetunionen 1928, att hon insåg hur en totalitär stat med komplett lojala medborgare skulle kunna vara mycket sårbar för någon som vill utnyttja detta för egen vinning. Och hur det, varma, medmänskliga skulle kunna undertryckas och gå förlorat i idealism och en iver att tjäna något större än jaget. Tyvärr tog Karin Boye sitt liv bara åtta månader efter boken getts ut.

Vi diskuterade även kring hur otäck boken är, hur otäck och skrämmande tanken är på att inte kunna lita på någon. Inte ens sig själv - om Staten till och med kan kontrollera tanken, innan den ens blir ord och ett hot, vad händer då? Kan man kräva att vi ska ha ansvar för våra tankar? Vet vi ens själva vem vi är? Idag kan man få en bild av oss genom att googla - är det samma sak? Andras bild av dig, som du inte kan påverka.

En annan tanke som fascinerar är hur kunde det ske hur bildades nätverket? Hur får en gruppering makt som sedan bara rullar på och den stora massan stöttar den? Det gäller både i boken och historiskt sett och även skeenden idag. Boken är väldigt intressant att läsa - men den är lite ojämn. Långa stycken där det inte händer så mycket - man måste koncentrera sig. 

Betyg: 4 

Nästa bok...
...blir "Stål" av Silvia Avallone. 

Vi ses i slutet av november. Ha en skön höst!

Höllvikenfruarna

Dimensioner av Sofie Berthet

Den här gången hade vi författarbesök! Sofie som skrivit "Dimensioner", den första delen i en ungdomstrilogi om tonårstjejen Nova från Trelleborg.

Vi fick chansen att fråga kring hur en författares vardag kan se ut, vad som ligger bakom viljan att skriva, hur man väljer vad man ska skriva och mycket annat. I Sofies fall har hon alltid skrivit historier och sagor, det har alltid varit en del av hennes drivkraft. Att hon valde just att skriva en dystopisk ungdomsroman som utspelar sig i framtiden, och handlar om effekterna på klimat och miljö, var en del av en mission att få fler ungdomar att upptäcka läsandet och uppmuntra det.

Själva romanen var intressant att läsa - vi har inte läst någon ungdomsbok förut. Kul att den utspelar sig här utanför Höllviken och att få läsa lite i sci-fi-genren. Flera av oss har tidigare läst "Hungerspelen" och flera referenser gjordes osökt till den serien och andra ungdomsböcker.

Sofie tipsade sedan oss om att läsa Kallocain av Karin Boye som exempel på en klassisk dystopisk roman, en roman som även inspirerat henne. Så det gjorde vi. :)

Nästa bok...
...blir "Kallocain" av Karin Boye.

Höllvikenfruarna

Våra bästa böcker. Ever.

Här är ett specialinlägg eftersom vi inte hann få tag i nästa bok och läsa den innan sommaren. Mer info om det nedan.

Vi träffades istället för att berätta för varandra vilka som är våra bästa böcker någonsin, antingen som vi njöt av att läsa, som har format oss, eller som på något sätt är representativt för vår respektive litteratursmak. Här kommer det:

Carina
Hotel Pastis av Peter Mayle - en feelgood roman som utspelar sig i Provence.

Nevenka
Utvandrarsviten av Vilhelm Moberg, Contact av Carl Sagan, Shantaram av Gregory David Roberts och En sorts kärlek av Ray Kluun.

Eva Sara
Pride & Prejudice av Jane Austen, Den hemliga historien av Donna Tartt,  Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien och Timmarna av Michael Cunningham.

Karin
Jag heter inte Miriam av Maj Gull Axelsson, Rövarbruden av Margaret Atwood och allt av Joyce Carol Oats.

Jessica
På Chesil beach av Ian McEwan, Skynda att älska av Alex Schulman och Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson.

Nästa bok...
...blir en specialare. En ny bok som precis kommit ut, skriven av en kollega till en av oss, som kommer och gör författarbesök. :) "Dimensioner" - första boken i Nova-trilogin av Sofie Berthet.

Vi ses efter sommaren!
Höllvikenfruar

Boktjuven av Markus Zusak

Detta är en väldigt fin bok, för att citera en av oss. Den handlar om den lilla människan i de stora sammanhangen. Den är skriven så att man orkar, även om det är jobbigt. Författaren lyckas skapa en skildring av den mänskliga sidan av en katastrofal situation - i det här fallet Tyskland under andra världskriget. Som en enskild idivid hade man säkert inte en chans i Nazityskland. Alla styrdes av detta, alla omfattades och det är så ofattbart.

Och med tanke på detta är det så smart att göra Döden till berättaren. Han står utanför och betraktar och kan inte heller förstå. Det är även så boken slutar - Döden säger:

"I’m haunted by humans." "Jag är besatt av människor."

Det är också fascinerande att reflektera över Ordets makt i dessa dagar. Vi diskuterade Liesel – Hitler – Trump. Liesel tar tillbaka orden som missbrukas av Hitler. Hon använder dem (orden) för att för att lugna sina grannar under bombanfallen och beskriva sin egen historia.

Romanen känns tidlös. Den känns även som en (bra) ungdomsroman med lite av ett sagospråk. Man bara flyter med. Det är lite Peter Pan-klassiker-skimmer över det hela. I efterordet berättar Markus Zusak att berättelsen kommer ur de historier hans farföräldrar berättade om sin tid i Tyskland under kriget. De måste ha varit fantastiska berättare. Och det är kanske därför som han själv valt den fantastiska (i dubbel bemärkelse) berättaren Döden. Vi kan också känna igen referenser till Flyga drake av Khaled Hosseini. Ett barnsligt äventyr finns kvar men som försvinner.


Rekommenderas.
Betyg: 5
Nästa bok...
...blir ett urval av våra bästa böcker någonsin. :)

Höllvikenfruarna

Det enda könet - varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin av Katrine Kielos

En feministisk bok om ekonomins historia. En sådan bok valde vi den här gången. Två av oss Höllvikenfruar är ekonomer, två har läst på LTH och en är kulturvetare. En härlig mix med andra ord. Det här var nog första gången som flera av oss hade med oss både citat och understrykningar till träffen, så mycket ville vi diskutera Kielos tankar kring den ekonomiske mannen. Katrine Kielos är författare och debattör, bland annat på Aftonbladets ledarsida.

"Hur får du din middag? lyder ekonomins grundläggande fråga. Nationalekonomins fader Adam Smith skrev att slaktaren, bagaren och bryggaren inte tillverkar sina produkter av välvilja, utan för att de tjänar på det.

Det är egenintresset som ställer middagen på bordet åt oss, menade Smith. Men han glömde påpeka att hans mamma ställde fram den åt honom varje kväll."

 Det är fascinerande att följa med Kielos på en resa från 1700-talet och nationalekonomins fader Adam Smith fram till dagens diskussioner om vad som är den bästa ekonomin för världen. Hennes teori är alltså att allt är felbaserat eftersom man i dessa ekonomiska teorier utgår från att allt som män skapar, produkterna av deras arbeta går att stapla på hög och mäta i pengar;

 "Resultatet av kvinnors arbetet går däremot inte att ta på. Damm som sopas undan samlas igen. Munnar som mättas blir hungriga. Barn som somnar vaknar. Och efter middagen är det dags för disken. Efter disken kommer en ny middag. Och smutsiga tallrikar." 

I ekonomins värld förutsätts vi vara själviska, rationella individer - klassiskt manliga egenskaper. Samtidigt förutsätts att någon annan står för omsorg, omtanke och beroende. Fast allt detta är osynligt. Kvinnliga egenskaper.

Likaså får sig de liberal idéerna sig en släng av sleven - vi är ju alla fria, rationella individer som kan göra våra val. Det gäller även kvinnan i Kongo som har sex med milissoldaterna för att få tre konservburkar mat. Eller kvinnan i Marocko vars äldsta dotter får sluta skolan för att passa sina småsyskon när mamma jobbar i fabriken. De har ju också ett val - eller hur? Ironin dryper.

Hon skräder inte orden, Kielos, och metodiskt hamrar hon in sina argument och slår hål på de vedertagna teorierna. Det är lätt - för hon har ju hittat den svaga länken. Lika starkt som hon driver de feministiska tankarna, visar hon på hur tankar på välfärd och bättre användande av jordens resurser inte heller har någon plats i ekonomin eftersom det inte heller tillför något som är till vinning för någon. Och har vi råd att fortsätta förföras av dessa ekonomiska idéer?

En lång intressant diskussion blev det. En lättläst bok och mycket underhållande. Eller vad man nu ska säga. Någon tyckte att det blev lite väl tjatigt och att samma feministiska exempel kom upp gång på gång, men vi tror att denna bok är baserad på hennes krönikor och då blir det kanske lätt så.

Här kan ni hitta ett videoklipp där hon pratar om sin bok.

Betyg: 4

Nästa bok...

...blir "Boktjuven" av Markus Zusak.

Vi ses i mitten av maj!
Höllvikenfruarna

Sonen av Philipp Meyer

"Dallas" möter "Kampen om Colorado" eller "The Macahans". I bokform. Så kan man nästan bäst beskriva denna krönika över Dallas historia. Fyra generationer - från de första nybyggarna fram till dagens oljemagnater. Och så en massa indianer och mexikaner. Den vite mannens seger över infödingarna. Eller? Till vilket pris? Överlever ett samvete generationer?

Det är en mäktig bok, både i omfång och i tidsspann. Antagligen är den ännu mer känslosam för amerikaner, det är ju deras historia som berättas.

Boken är ganska svår att sätta sig in i eftersom de tre berättelserna som utspelar sig under 150 år, skildras parallellt, ett kapitel i taget. Det blir svårt att hänga med helt enkelt. Det kanske är tänkt så, för det är mycket som avslöjas först i slutet - pusselbitar som faller på plats. Vi rekommenderar att titta på släktträdet i början av boken med jämna mellanrum!

Det är en fantastisk historia, perioden där den unge Eli är hos indianerna är oerhört detaljerad och intressant. Det är bara synd att den kvinnliga huvudrollen inte beskrivs lika detaljerat. Genomgående för kvinnorna i boken, över alla generationer, är att de alla är missnöjda med sin roll som mor. Till och med så pass att när de får som de vill så straffas de med döden.

Vi diskuterade mycket kring den extrema råhet och grymheter som beskrivs i boken. Som modern svensk är det nästan omöjligt att förhålla sig till det. För oss är ett människoliv så mycket värt idag, men det var definitivt inte så förr. Äta eller ätas. Vem tar vems land och vem hämnas grymmast i avskräckande syfte? (Ho-ho-ho - I've got a machine gun!)

Sammanfattningsvis: intressant, lite ryckigt och svårt att hänga med, gillar ambitionen och kommer definitivt att komma ihåg karaktärerna. Man behöver tid för att läsa den.

Betyg: 3

Nästa bok...
...blir "Det enda könet: varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin" av Katrine Kielos.

Vi ses i början av april.
Höllvikenfruarna

I skymningen sjunger koltrasten av Linda Olsson

Detta var en bok som vi alla sträckläste. Oerhört vacker, vemodig, mystisk, spännande. lite långsam, fransk och annorlunda. Vi tänker osökt på både Igelkottens elegans och Tillsammans är man mindre ensam. De har samma beskrivning av utanförskap och egensinniga människor som någon plötsligt når fram till. Gärna över generationsgränser och över sociala bakgrunder.

Linda Olsson verkar dessutom vara specialist på att beskriva just möten över generationer, hur någon vänder hem, väljer isolering, och hur denna sedan bryts. Av någon annan.

Vi slogs också av att man framför sig såg en vacker gammal byggnad med ett mörkt spännande trapphus - lite parisiskt. Kanske för att vi läst böckerna ovan som utspelar sig så. Det känns liksom främmande att det skulle utspela sig i ett funkishus eller i ett modernt hus. Men det kan säkert uppfattas helt annorlunda av någon som inte läst de franska böckerna.

När det gäller huvudpersonen i den här boken, Elisabeth, så har man först inte en aning om hur gammal hon är. De andra huvudpersonerna är dels en väldigt ung man och dels en äldre man som är änkling - det var inte givet vem som skulle kunna vinna hennes vänskap/hjärta. Det var lite uppfriskande. Man vill veta hur det går  för henne, man blir nyfiken på hennes bakgrund, varför har hon isolerat sig i sin lägenhet? Vad kan ha hänt? Ska de två männen lyckas i att nå fram till henne?

Det som engagerar är nog att huvudpersonerna är sådana djupdykningar i sina personligheter - hon är oerhört disciplinerad, nästan som en anorektiker. Och männen är  så befriande goda och vänliga. Vi diskuterade det - finns det människor som verkligen kan se igenom en människas lidande och om och om igen försöka rädda den människan? En främmande människa i en trappuppgång. Det känns inte som om det skulle kunna hända i verkligheten. Om någon så tydligt visar att man inte vill bli störd, brukar man inte komma igen och försöka. Inte på ett vänligt sätt i alla fall.

SPOILER ALERT!
Och om ni frågar oss... så väljer vi att tolka slutet som lyckligt. :)

Betyg: 4+

Nästa bok...
...blir "Sonen" av Philipp Meyer. Direkt recencerad efter denna eftersom vi tog två på raken.

Vi ses!
Höllvikenfruarna