Vi kom över havet av Julie Otsuka

Japanska kvinnor som skeppas över från Japan till Kalifornien i början av 1900-talet, i hopp om ett bättre liv som hustrur åt japanska män som redan emigrerat tidigare. En historia som det kanske inte skrivits så mycket om tidigare. Och historien strannar inte där, det handlar om chocken av att befinna sig i ett främmnande land, bortlovad till en annan man än den de fått sig presenterad via brevväxling (!), hur de fick försöka anpassa sig till livet i det nya landet, och slutligen om hur japanska immigranter och deras familjer deporterades och samlades i läger efter Pearl Harbour-attacken i början av 40-talet under andra världskriget. 

Det är oerhört fint och starkt skrivet, det känns nästan som lyrik. Det är väldigt vackert skrivet. Greppet att använda det kollektiva "vi" som berättare är väldigt behagligt och känns solidariskt. Som om vi kvinnor förstår kvinnor, och ju fler personer som presenteras, desto enklare blir det att se dem framför sig. Det drabbade kollektivt men det var samtidigt så många individuella öden. Som en kör av många stämmor som sjunger samma sång. 

Det är klassiska immigrantstories - men en helt egen kultur. Nytt och spännande för oss. Det är kompakt och konsenderat. Tidlöst - det kunder varit skrivit när som helst. Vi-berättargreppet blir också väldigt effektfullt när författaren helt plötsligt vänder på perspektivet i slutet. När alla japaner plötsligt ger sig av och lämnar tomma hus och verksamheter. Och där någonstans blir vi också väldigt nyfikna - vad hände sedan? Vad hände i lägren? Hur länge satt de där? Hur ser man på personer med japansk bakgrund idag i USA? Blev de kvar? Varför hör man ingenting om dem? Kinesiska invandrare i USA och Chinatowns är vi ju bekanta med, men japanska invandrare? 

Och än en gång - jämför man den svenska översättningen med den engelska originaltiteln The Buddha in the Attic - så känns den svenska översättningen lite platt. Det finns en subtil koppling i historien till den engelska titeln, en twist, som helt går förlorad i den svenska titeln. 

Betyg: 4,3 av 5

Nästa bok...

...blir Sommarboken av Tove Jansson. 

Ha en skön sommar!

Höllvikenfruarna

En bättre värld av Anthony Doerr

Den här boken utspelar sig i tre tidsåldrar, eller dimensioner om man så vill. Konstantinopel på 1400-talet, Idaho 1970 till nutid, och på ett rymdskepp färdandes i rymden i framtiden. Den är skriven som en ungdomsroman och handlar om människans, eller snarare unga människors, naturliga strävan efter att försöka förstå och att föröska överleva.

Bolen är lite krävande i början, man kastas mellan de olika tidsperioderna och det är många namn och personer att hålla reda på. Det är lite oklart vilka osm är huvudpersonerna ett tag. (Detta gör också att vi rekommenderar att man läser boken hellre än lyssnar.) Man har hela boken igenom en känsla av att det hänger ihop på något sätt, men man förstår inte hur, och detta är det som driver berättelsen och gör att man inte vill sluta läsa. 

De unga personernas tankar och handlingar beskrivs så fint och så olika. Det finns tydliga kopplingar till hur unga idag oroas över planetens överlevnad, hur engagerad man kan vara. Det är intressant att diskutera Greta Tunberg och hennes generations engagemang för klimatet. Djur och natur är genomgående starkt närvarande i boken, och än en gång väldigt fint beskrivet. 

Boken är ett mysterium, och man får nästan känslan av att berättelsen skrivs medan man läser. Eller att huvudpersonerna skapar historien genom sina handlingar, fastän det är århundraden mellan dem. Lite som Michael Endes Den oändliga historien. Det är mystiskt och overkligt och fascinerande. På var och ens sätt tar de här unga personerna själva beslut om sitt liv och skapar sin fortsättning. Och det handlar om hur viktigt det är med böcker, läsande, kunskap och fantasi (bibliotek spelar en viktig roll i alla tre historierna) - och det är något väldigt vackert över det. 

Vi tyckte oerhört mycket om att läsa den här boken. Och att få diskutera den efteråt. Tillsammans fick vi ännu fler aha-upplevelser. En bok att dela helt enkelt. :) Det är bara en sak vi retar oss på - varför en sådan tam översättning av titeln? På originalspråk heter den Cloud Cuckoo Land. 

Betyg: 5 av 5. Alla gav högsta betyg. En riktig höjdare helt enkelt. 

Nästa bok...

...blir Vi kom över havet av Julie Otsuka.

På återseende

Höllvikenfruarna

Haven som skiljer oss åt av Gill Thompson

Efter andra världskriget skickades tusentals föräldralösa engelska barn till Australien för att befolka landet och ge dessa barn en ny start i livet. Men för flera av dessa barn innebar detta tragiska livsöden och utnyttjanden. Gill Thompsons historia är baserad på sanna händelser, händelser som under en lång tid inte var särskilt välkända. 

Vi får dels följa ett barn, som aldrig kan sluta hoppas att hans mamma ska hitta honom på andra sidan jordklotet, och dels en mamma som lider av minnesförslut men har en bestämd känsla av att det är något som fattas... Det är två historier som utspelas parallellt i London och i Australien. Det är jobbigt att följa dem och man lider verkligen - ingen av oss hade någonsin hört talas om detta. Att "överblivna" barn hanterades som billig arbetskraft när de väl kom fram till barnhemmen. Bara ett fåtal fick komma till nya familjer och ett normalt liv. De som blev kvar blev utnyttjade på flera sätt - och det är lätt att dra paralleller till skandalerna inom katolska kyrkan. 

Boken är både engagerande men även lite effektsökande, och mamman med minnesförlust blir lite väl fiktiv och det känns inte så verkligt. Porträttet av henne kunde kanske varit lite annorlunda för att vi skulle ge boken lite högre betyg. Men det är en intressant och rörande historia, absolut. 

Betyg: 3 av 5

Nästa bok...

...blir En bättre värld av Anthony Doerr.

På återseende

Höllvikenfruarna