Men vi har läst. :) Och vi har läst en BRA bok. En UNDERBAR bok, tycker vissa av oss. Donna Tartt är ju väldigt regelbunden i sin utgivning - en bok vart tionde år. Så man får vänta. Och längta...
Det är inte alla av oss som har läst henne innan. Några av oss har fångats av "Den hemliga historien" redan på nittiotalet, och någon har även läst "Den lille vännen" från tidigt 00-tal. Så vad tyckte vi då?
Vi är alla överens om att hon skriver mäktigt - drömskt, detaljrikt och med fantastiska skildringar både av miljöer och personernas tankar. Det är som att man får följa med på alla vindlingar och alla reflektioner som huvudpersonen gör. Och vi är alla förundrade över hur hon - en kvinna i fyrtioårsåldern - kan gestalta en ung pojke/man på det sätt hon gör. Det är väldigt bra gjort.
Vi diskuterade också temat och den sorgsna och domedagsliknande känslan genom hela boken. Man vill att det ska gå bra, man vill att det ska bli enklare, lättare för huvudpersonen att leva. Men livet är ju sällan så. En av oss var på hennes författarbesök på Malmö Stadsbibliotek förra våren, innan vi hade läst boken, och minns att hon sade att det är livets svärta hon skriver om. Typ: "You live, you die - and it sucks".
Hon berättade även hur hon gjort för att skriva de fantastiskt surrealistiska scenerna när *SPOILER ALERT* personerna är drogpåverkade eller under scenen efter explosionen. Tydligen så har hon skrivit dessa scener, och sedan fysiskt klippt ut meningarna, lagt dem på golvet och flyttat runt dem. Inte konstigt att det tar henne tio år att skriva en bok...
Men på det hela, en mycket vacker, sorgsen, detaljrik bok som är ljuvlig att läsa. Man vill inte att den ska ta slut. Det är så många ord, och så vackra, att det känns som om boken blir din vän.
Här kommer ett citat ur boken:
"Hon hade sovkläder på sig, polkagrisrandiga pyjamasbyxor och en långärmad t-shirt med en av Hobies gamla tröjor över, och hon luktade fortfarande skrynkliga lakan och säng: åh, herregud, tänkte jag och slöt ögonen och tryckte ansiktet mot hennes axel, en hastig glimt av himmeln, åh, herregud.
"Underbart att se dig!" Här var hon. Hennes hår, hennes ögon. Avbitna naglar, som Boris, och putande underläpp, som ett barn som sugit på tummen för mycket, rödbrusigt huvud, dom en dahlia"
Betyg: 4+ till 5
Nästa bok...
...blir "Expeditionen: min kärlekshistoria" av Bea Uusma. Den recenserar vi, om våra liv tillåter, i början av april. :)
Ha en glad påsk och njut av att ljuset kommer tillbaka!
Höllvikenfruarna
.jpg)
.jpg)
