Jackie av Anne Swärd

Vi var nyfikna på att läsa något av vårt skånska nytillskott i Svenska Akademien. Valet föll på den senaste romanen, ingen av oss hade läst Anne Swärd innan. Och vad vi diskuterade och spekulerade efter att ha läst den! Varför skrev hon den? Varför skrev hon den nu? Är den självupplevd? 

Den börjar som en lite banal berättelse om en ung tjej som vill till storstan direkt efter gymnasiet. Exakta och kul beskrivningar av åttiotalet - kläder, miljöer, formuleringar, händelser. Man började faktiskt undra varför den här personen förärats en plats i Akademien. Det väldigt lättlästa och flytande språket behålls genom hela boken men innehållet visar sig vara djupt och mörkt. Man får små ledtrådar under vägen, man anar en fara under ytan - sakta vävs man in i ett destruktivt mörker som man inte anade från början. Är det kanske så det är i verkligheten också? Vi mår dåligt. Och det är nog meningen. På sätt och vis är det genialiskt - läsupplevelsen blir en direkt översättning av upplevelsen av att fastna i ett destruktivt förhållande. 

Vi diskuterade mycket kring just mekanismerna bakom - kan det hända vem som helst? Bara man råkar på en manipulativ person? Huvudpersonen här är ju en "tuff tjej" som klarar sig ur de flesta situationer. Det blir tydligt här hur metoden att långsamt isolera någon från vänner och inkomster garanterar total kontroll och nedbrytning. Begreppet "gaslighting" kommer från filmen Gasljus av Alfred Hitchcock (Ingrid Bergman fick en Oscar för rollen som hustrun) och betyder att man försöker lura någon att denne är psykiskt sjuk. Metodiskt. Detta är så bra beskrivet i boken - hur belöning och straff kan användas:

"- Värme, kyla, värme, kyla - det är så man spränger sten, upplyser Connie krasst."

Och skammen att berätta. Inte ens för sin bästa vän. Brytningen från föräldrarna. Vi associerade också till de pigor som sökte sig till städerna för hundra år sedan, hur många som måste råkat illa ut då också, och hur man inte nändes skriva hem om detta. 

*SPOILER ALERT* I boken markeras varje kapitel av en svart eller en vit stjärna beroende på vem det är som berättar. Han eller hon. Bådas berättelse men det är ju ändå hennes som räknas. Han har inte ens ett namn. Men oavsett hur man tolkar slutet kommer han aldrig lämna henne - inte i detta livet och inte i livet efter detta. 

Vi imponeras och förskräcks på samma gång. Och nu undrar vi inte över Anne Swärds tillhörighet i Svenska Akademin. 

Betyg: 4,5 av 5.

Nästa bok...

...blir En stund är vi vackra på jorden av Ocean Vuong. 

Ha en skön sommar!

Höllvikenfruarna

Det stora kalaset av John Steinbeck

Det är intressant att ta sig an en bok med några år på nacken ibland. Som den här. Den är skriven 1945 och utspelar sig under depressionen på 30-talet i Monterey, Kalifornien. (Originaltitel Cannery Row.) Boken är bitvis lite långsam men glimrar till då och då. Det är fina beskrivningar av karaktärerna och hur de beter sig mot varandra. Under depressionen var misär en del av vardagen  - man försökte ta fram det goda och hitta ljusglimtar där man kunde. Relationerna är skildrade med värme och viss underfundighet. Det blir tydligt hur vissa personer i samhället hade ett större ansvar genom att ha en högre utbildning, som doktor, i ett litet samhälle. Alla hade en funktion, men samtidigt känns det som ett väldigt manligt perspektiv idag. 

Och det är väl där som man känner att det är en gammal bok. Hur de klantiga och oansvariga männen ändå tas i försvar på något sätt. Man försvarar sina bröder. Dagdrivarna beskrivs som de sanna livsnjutarna och filosoferna. De är emot ambition och girighet, de är friska och krya och renhjärtade medan det "moderna" samhället innebär en jakt på framgång och inkomster. (Är inte detta typiskt manliga författare under ett antal decennier innan millenieskiftet? Typ Lundell, Hemingway etc.)

Eftersom John Steinbeck ändå har ett visst renommé så ger man boken en extra chans, men visst känns det att det är ett gammalt sätt att skriva romaner. Även om översättningen är ny så känns själva sättet att formulera sig och beskrivningar av natur och omgivningar som lite gammaldags. Som om man hört det förr. 

Behållningen av boken blir ändå att genom en tillbakablick och förundras över hur det lilla samhället och relationerna mellan individerna där utvecklats genom årtiondena. 

Betyg: 3,5 av 5 möjliga

Nästa bok...

...blir Jackie av Anne Swärd. 

Ha det fint!

Höllvikenfruarna