Mordet på kommendören: första boken av Haruki Murakami

Annorlunda. Märklig. Och slutar mitt i. Så klart skulle vi läst båda delarna men det var oklart för oss när vi valde boken och startade på den. Men vi återkommer till det.

Det var annorlunda och lite kul att läsa en bok av en japansk författare som utspelar sig i nutid i Japan. Det har vi inte gjort tidigare. Och den är väldigt japansk - om man i den värderingen lägger att den är stillsam, detaljerad, återhållsam, lite vemodig och mystisk på samma gång. Vi slogs av att det mesta som beskrivs är väldigt västerländskt förutom landskapet. Och lite tedrickande. Annars skulle det kunna utspela sig i vilket västerländskt land som helst, så det är inte det som ger den en japansk stämning.

Det är kanske de små detaljerna och de onödigt detaljerade beskrivningarna av bilarna som karaktärerna kör, eller kläderna de har på sig. Varje scen börjar med en beskrivning i detalj av vad karaktärerna har på sig för kläder - oftast utstuderat exklusiva. Men det märks också i den artiga dialogen, hur karaktärerna beter sig och talar. Och en lite annorlunda och väldigt matter-of-factly beskrivning av sex och tankar om sex. Det känns, om än inte japanskt, så i alla fall annorlunda.

Själva boken handlar om en konstnär som nyskild och nyseparerad söker sig till en enslig trakt där han hyr ett hus där en äldre, känd konstnär bott. Han hittar en undangömd tavla på vinden, en mystisk granne besöker honom oftare och oftare, ett hål i marken bakom en gammal helgedom i skogen öppnas, en ung flicka får sitt porträtt målat och en karaktär i den undangömda tavlan får plötsligt liv... ...och man förstår ingenting. Och det är därför man måste läsa den andra boken också. Men den här recensionen täcker bara första delen.

Den får ändå hyfsat betyg, för den är lätt att läsa och behaglig på något sätt. Märklig.

Och om man läser del två - så blir det ännu märkligare innan det slutar. Och det rekommenderas att man läser del två, absolut. För att få någon slags avslut på historien.

En bok om konsten och tiden, om ödet och om gränsen mellan en människas innersta önskningar och händelser som återupprepas genom tid och rum.

Betyg: 3,5 av 5 möjliga
(Men vi vågar påstå att betyget blivit högre om vi läst båda böckerna.)

Nästa bok...
...blir Pow wow av Tommy Orange.

Håll ut i dessa annorlunda virustider och sköt om er. Den här gången träffades vi på stranden och satt på behörigt avstånd. Det är bara att vara lite uppfinningsrik!
Höllvikenfruar